På bussen hem från skolan vägde mina ögonlock 1574839 kg. Jag kunde inte hålla dem öppna. Detta kändes lite sådär då jag visste att jag måste plugga Kemi idag. Måste ha lite energi. Jag försökte tänka strategiskt. Energi = mat, så jag åt. Kände mig fortfarande trött. Sova? Nej, det blir man bara tröttare av. Så jag tänkte att syre vore bra, så kom jag på den fantastiska idén att gå ut och jogga med pappa. Så det gjorde vi, och nu känner jag mig mycket piggare. Taggad på att lära mig!
Jag är galet glad över att mina ben bar mig hela 12 km på 1,5 h. Det trodde jag faktiskt inte om mig själv, det var ju ett tag sedan jag sprang.
Wiiiieee!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Något på hjärtat? Hjärtat?