12 kramar gör dig till en bättre människa

Igår tänkte jag till om Sverige. Först blev jag frustrerad, irriterad över att halva året är bortkastat till att frysa och längta till sommaren. Varför ska vi bo här där man bara lever ett halvt liv?

Sen insåg jag en väldigt fin sak som vi gör i Sverige, nämligen kramas. Det är inte i alla länder man hälsar så. Jag måste säga att en kram är ju något helt annat än en handskakning. När man tänker närmare på saken är en kram väldigt intim, man liksom verkligen omsluter varandras kroppar för en stund, ändå kramas man med folk som man bara träffat en gång tidigare (eller jag gör det). Och varje gång vi träffas gör vi detta. Jag tror faktiskt att det är väldigt bra för själen att bli kramad. Man känner sig omhändertagen och trygg och älskad och allt sånt. Man tänker inte så mycket på det i själva stunden, för vi är så bortskämda med kramar, vi bara gör det och det känns i själva verket inte som någon mer än en handskakning. Men det måste det vara, det tror jag.

Jag läste på mjölkpaketet i morse att: 4 kramar om dagen behöver man, 8 kramar får dig att må bra och får du 12 kramar kan du växa som människa.

Anledningen till att jag skriver detta är att jag skrax skall åka till mitt underbara gymnasium och klass NV1a. Kallas även Högsta Kroppskontaktinstitutet, Kramverkstaden eller Mysogospalatset. Jag är ganska säker på att jag kan skrapa ihop tillräckligt med kramar för att växa som människa.